Största rättsskandalen i Sveriges historia skallar medierna, och häromdagen en lång specialsändning i P1 med massmedial tortyr av bland andra Claes Borgström och Christer van der Kvast. Till och med den tidigare justitiekanslern Göran Lambertz begår ett direktsänt och ämbetsmannamässigt självmord i heliga Aktuellt på bästa sändningstid. Där trasslar han in sig i ett resonemang om en gammal vägbom och framstår som ignorant.
När cirkusen var i full spinn satt huvudpersonen själv på Säter, käkade plankstek till middag och knaprade bensodiazepiner till efterrätt. Där sitter han fortfarande. Allas vår tårögde Sture Bergvall.
Det är nu som likheten blir slående. Sture Bergvalls analogi med den bisarra och fiktiva hjälten Hannibal Lecter skapad av författaren Thomas Harris.
Dr. Lecter i "När lammen tystnar" är kannibalen som även han sitter inspärrad på en säkerhetsavdelning, men ändå lyckas manipulera sin omgivning på ett remarkabelt sätt. I slutändan gör han plankstek av sina offer och käkar upp dem.
Ser man den här kannibalismen allegoriskt måste man säga att Sture Bergvall lyckats kopiera Lecter på ett exemplariskt sätt. Han lyckas begå ett slags omvänt och kollektivt justitiemord – inte på sig själv då – utan på själva rättsväsendet. Han har faktiskt sargat, vingklippt och förlöjligat stora delar av den juridiska eliten i Sverige. Lägg därtill det löjets skimmer som fallit över psykiatrin och dess metoder med den suspekta återgestaltningsterapin i kombination med höga doser av narkotikaklassade preparat.
Även här har Sture Bergvall lyckats dupera och slå knock-out på intelligentian inom vården. Ryktbara experter förvandlas till beryktade dito. En sann kannibal som lurat många – det är uppenbart. Och oavsett vad som är sant eller ej har han i mina ögon, trots att han tagit tillbaka sina erkännanden, ändå lyckats behålla titeln som seriemördare.
Det han lyckats med är att begå en hel serie justitiemord.
Pelle Lindblom
publ. i NSD Kultur 4 sept
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar