På tal om hur kulturarbetarna erbjuds skambud eller förväntas ställa upp som gratiskonsulter åt offentliga inrättningar med både fackförbund och kollektivavtal, ob-tillägg och lagstadgad semester. Åt de anställda!
På tal om det, och för övrigt, vore det ju bra om de slapp höra talas om moms och annan skit.
Det var ju tänkt, enligt den nya kulturpolitiken, att den fria skaparen också skulle bli lycklig företagare. Som jag sagt tidigare; tillsammans med näringslivet är det sällan något problem.
– Skicka en faktura.
Så lyder budskapet utan strul och tjafs.
Men i samarbete med det offentliga har jag slutat att förvånas över okunnigheten.
– Ska han ha 3 000 kronor bara för det där jobbet!?
Så verkar offentlighetens pappersvändare resonera och har ingen aning om vad en företagare gör med momsen. Ej heller har man kunskap om vad de sociala avgifterna är, eller vad som sedan ska betalas in i skatt. I Sverige generellt, skulle jag vilja påstå, är kunskapen utanför företagsvärlden iögonenfallande skral om företagsekonomi. Skamligt dålig. Vad blir egentligen kvar när alla kostnader, moms och avgifter är betalda för den där enorma summan på 3 000 kronor som den stackars konstnären vill betvinga för sin tavla.
– Ingår ramen?
Så frågar vän av oordningen.
Något som skulle göra den största nytta för kulturpolitiken vore en lag som påkallar att lönebeskeden måste bli synliga. Att man öppnar Pandoras ask och låter alla kostnader som företaget har för de anställda stå där, svart på vitt varje månad. Inklusive pensionsavsättningarna och firmafesten.
Det om något skulle sätta perspektiv på tingens ordning.
– Jag tjänar mer på att föreläsa om konst än på själva konsten, sa en celeber vän i branschen häromsistens.
Vi skrattade unisont. Högljutt. Det är ju så ironiskt. Och tragikomiskt.
Lika fånigt är det med tystnaden i debatten från kulturadministratörernas korridorer. Den enda parnassen som existerar. De håller nog för hårt i sitt traktamente, och den lagstadgade semestern.
Pelle Lindblom
Publicerad på NSD Kultur 31 okt 2012
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar