Läktarvåld, knallskott som kastas in på planen, rasistiska glåpord ur upprörda munnar, spelare som attackeras på planen, matcher som måste avbrytas, slagsmål bland åskådare, etcetera, etcetera.
Var jag fotbollsfantast eller sportintresserad i allmänhet skulle jag skämmas. Gick jag på matcher skulle jag dessutom ta mig en allvarlig funderare över vad det är för kretsar jag söker mig till. En testosteronstinn kretinism. Polisövervakade arrangemang som hela tiden hotar att spåra ur i upploppsliknande våldsamheter. Rena galenskapen! Och att det accepteras och får fortsätta är för mig en gåta.
Jag tänker mig ett annat scenario. Norrbottensteaterns premiär på Natten är dagens mor: En åskådare kastar in knallskott på scenen som briserar nära Maggan Gudmundson som får en bestående hörselskada.
Upprörd över hur handlingen i pjäsen utvecklas i andra akten rusar en åskådare upp på scenen och kastar sig över Therese Lindberg. Och Mats Pontén klagar över smärtor i nacken sedan han blivit slagen på käften av en teatersupporter – en guldklubbsmedlem – under applådtacket efter pjäsens slut.
Kulturnämndens ordförande Omar Jakobsson anklagas för att ha suttit och skrikit glåpord om nollåttor och tornedalningar under pågående föreställning.
Teaterchefen Karin Enberg uttalar sig i NSD Kultur efter premiären.
– Vi beklagar det inträffade. Det ska inte få hända igen, säger hon.
Nya rutiner införs. Publiken kommer att kroppsvisiteras innan de får tillträde till salongen.
Teatervåldet flyttar då ut på stan. Ett gäng ur kulturetablissemanget – anförda av medlemmar ur Teater Scratch och Lule Stassteater – super sig nu redlösa innan varje föreställning och går bärsärk längs Storgatan. Skyltfönster krossas i Smedjan.
Men under teatersäsongens senare del utspelar sig en liknande episod på teatern. Toaletterna vandaliseras. Föremål kastats in på scenen
Teaterförbundet rycker in och Norrbottensteatern tvingas som straff att ställa in kommande föreställning, och måste under de tre kommande kvällarna spela utan publik.
Guldklubben manas nu att se över sin kultur.
Polisen har nu utrett anklagelserna mot Omar Jakobsson, men finner inget stöd för påståendena att han skulle ha skrikit något nedsättande – vare sig mot Lars Norén eller Mikael Niemi. Men som ett resultat av händelserna måste teaterföreställningarna hädanefter polisövervakas.
Smila gärna åt orimligheterna. Men i sportens värld är det närmast att betrakta som vardagsmat.
Pelle Lindblom
Publ. i NSD Kultur aug 2011
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar